Rapporterna är uppdaterade 2004-07-29 klockan 16.45

Linköpings svampklubbs vårprogram 2004. 

Om inget särskilt angivits är det Magnus Källberg som skrivit kommentarerna till aktiviteterna.

Onsdag
18 februari

EN MAT- OCH SVAMPFYLLD KVÄLL

Lennart Gidholm rapporterar från den välbesökta svampklubbskvällen. Mat handlade det om för hela slanten den här kvällen även om föreläsaren blev en annan än den först annonserade. Rune Kalf-Hansen från Kalf-Hansens Matateljé i Råsunda utanför Stockholm hoppade sålunda in, lätt försenad men laddad med godsaker och många fina bilder och inte minst kreativa idéer om hur man ska laga god mat.

Rune inledde med att presentera oemotståndliga bevis för sin skicklighet. Till oss cirka 35 personer som bänkat oss på NaturCentrum serverade han kex (god marsipan + timjan, 160 °C i 6 min.), råbiff (hjortfärs) att lägga på, och en iskall drink (trattkantarell, madeira, mjölk, is och timjan). Mums!

Härefter presenterade han sig som dansk med erfarenheter från Paris och numera sedan mer än ett decennium bosatt i Sverige. Mattips kom han sedan med på löpande band, tillsammans med bilder. Ledstjärna för honom var att använda de produkter som fanns att tillgå för stunden, gärna billiga men alltid färska, och sedan kombinera och tillaga dem med kreativ fantasi. Vilt värdesatte han liksom grönsaker.

Man måste våga gå sin egen väg, sa han bland annat, och det märktes på hans tips. Vad sägs om rökta tomathalvor? Chips av rödbetor? Kokosbollar med curry och lök? Pannkakspaket med sillbitar? Paket väcker nyfikenhet, sa han, vad finns i dem?

Rune Kalf-Hansen var en mycket stimulerade bekantskap, och bifallet blev stort när vår ordförande Anna-Lena efter att ha tackat honom frågade om vi var intresserade av att hälsa på honom i hans Matateljé i Råsunda! Så Svampklubben arrangerar nog en resa dit så småningom.

Tisdag
23 mars

ÅRSMÖTE – Svamp - farligt, gott, nyttigt? Om naturliga gifter i våra livsmedel.

Svampklubbens årsmöte i Företagarnas lokal på Garnisonsområdet besöktes av 30 medlemmar. Lokalen var inte så stor, men detta bidrog till en varm och behaglig stämning. Liksom förra året hade vi besök av Christer Andersson från Livsmedelsverket, som inledde årsmötet eftersom han skulle hinna med sista tåget tillbaka till Uppsala. Christer hade fyra små prater, som han uttryckte det, om stjärnfrukt, kinesisk örtmedicin och två om champinjoner.

Första pratet handlade om stjärnfrukt, carambola, som från några varmare länder rapporterats framkallat svår hicka och medvetandepåverkan hos ett antal personer med njursvikt. Även dödsfall hade rapporterats som en följd av förtäring av carambola, men bara hos personer som var njursjuka. Dock hade konsumtion av mycket stora mängder carambolajiuce givit upphov till njursvikt även hos njurfriska personer. Man hade inte helt säkert identifierat orsaken, men mycket pekade på att oxalsyra var boven. Oxalsyrahalten kan vara mycket hög hos en mindre och sur typ av carambola. Men hög oxalsyrahalt finns ju även hos andra livsmedel som rabarber, spenat, mangold och rödbetsblad. Dessa livsmedel konsumerar man dock oftast kokta och kanske inaktiveras den farliga lösliga oxalsyran vid kokningen. Mer studier behövs, men slutsatsen blir att om man är njursjuk, är det klokast att avstå från carambola.

Sedan berättade Christer om en ödesdiger förväxling av två kinesiska örter, som båda hette Fang Ji. Örten ingick i en bantningskur som man använde vid en belgisk klinik. Ett stort antal personer som genomgick bantningskuren fick oväntat njurskador, läs mera här. Man förstod snart att det skett en förväxling, så istället för att ge den avsedda Han Fang Ji (Stephania tetrandra) så hade man gett patienterna Guang Fang Ji (Aristolochia). Det farliga ämnet var aristolochiasyra, som ger upphov till njursvikt, vävnadsdöd och även cancer. Den grymma verkligheten är alltså att "hälsokost" inte alltid behöver vara så hälsosam, det finns många farliga substanser i växter och även svampar som vi ju väl känner till.

Sedan avslutade Christer sitt föredrag med att berätta om champinjoner och agaritin. Strukturen på agaritin finns i förra årets referat. Agaritin är ett hydrazin, och hydraziner är nästan alltid cancerframkallande, åtminstone i djurförsök. Halten agaritin hos odlade champinjoner är i runda tal 0,5 g/kg svamp. Hos vissa vilda champinjoner kan halten vara tiofalt högre. Halten är högst i skördeögonblicket och sjunker sedan vid lagring och tillagning. Ungefär hälften av agaritinet är dock kvar efter tillagning. Lägsta halten agaritin finns i konserverade champinjoner och i giftchampinjon. Men ingen av dessa tillhör ju gastronomins höjdpunkter :-). Det kanske ligger något i doktorns råd till Hagbard i serien Hagbard Handfaste, "Om något är gott och du tycker om det, så är det inte nyttigt för dig"!

Ska man nu äta champinjoner? Det är ju faktiskt upp till var och en vad man vill äta och vilka risker man vill ta i sitt liv. Så småningom kommer forskarna nog att bli säkrare på hur farliga champinjoner verkligen är och tills dess är det kanske bäst att äta lite av varje och inte alltför ensidigt. Christer planerade att publicera sina resultat, förmodligen i någon vetenskaplig tidskrift om mat och gifter och även skriva för Jordstjärnans läsare.

Sedan vidtog ett snabbt och effektivt årsmöte under ledning av Anna-Lena. Valda delar av verksamhetsberättelsen lästes upp, klubbens finanser redovisades, revisorn Sven Lönning berättade och styrelsen fick därefter tacksam ansvarsfrihet. Budgetförslaget för 2004 presenterades och godkändes. Medlemsavgiften för 2005 beslutades vara oförändrad, dvs. blygsamma 60 kronor. Därefter omvaldes ordföranden Anna-Lena Persson och ledamöterna Olle Nyström, Helena Paulsson och Eric Svensson på två år. Till revisorssuppleanter på ett år valdes Monica Andersson och Ina Wallquist. Till revisorer på ett år omvaldes Sven Lönning och Rune Winqvist. Som valberedning omvaldes Stellan Pettersson (sammankallande) och Ina Wallquist. Under punkten styrelsens ärenden redogjorde Anna-Lena för planerna för våren och hösten. Svampklubben firar ju tjugoårsjubileum i år och kanske blir det en avslutningsfest till hösten för att fira detta. Kanske blir det också en resa till Rune Kalf-Hansen, som ju inledde 2004 års program med sitt matprat, se nedan.

Innan vi slutligen kunde kasta oss över bordet med den efterlängtade och goda kvällsmackan vidtog lite kommers. Svampklubben sänkte under hösten 2003 priset på alla sina tröjor till 100 kronor/styck för att minska lagret och få inkomster. Det är bra tröjor med hög kvalitet, så ett antal tröjor bytte ägare och klubbens finanser förbättrades ytterligare.

Lördag
24 april

BESÖK PÅ SVAMPODLING

Svampcentrum i Nyköping

Studiebesöket på Svampcentrum i Nyköping samlade bara sex intresserade medlemmar, men vi som åkte fick vara med om ett av de intressantaste studiebesök som man kan tänka sig. Klaus Rasmusen, med ett förflutet som dansk officer, tog väl hand om oss och förevisade den imponerande stora anläggningen. Vi fick dock inte kalla den en fabrik eftersom allt arbete skedde hantverksmässigt enligt asiatiskt mönster. I dagsläget producerade man "bara" shiitake (på thailändska Hed Hom) och mandelskivling (på thai Hed Hangari), som är en blek form av ostronskivling, som vi skrivit om i februari månads notis. Båda svamparna, liksom ett antal svampar , som man experimenterade med, växte på substrat av sågspån som packats i påsar tillsammans med tillsatsämnen och mycel. Ett års svampproduktion krävde mer än en miljon substratpåsar, så det var alltså svampodling i mycket stor skala. När det gällde shiitake var man inte intresserade av att ta fram dom vanliga småsvamparna som vi är vana att se i butikerna utan mycket större svampar som också smakar mycket mer, vilket en provsmakning verkligen bekräftade. Men shiitakeodlingen kräver mycket längre tid än odlingen av mandelskivling, vilket naturligtvis också återspeglar sig i en prisjämförelse mellan de två svamparna. Man odlade också shiitake på stockar utomhus på asiatiskt vis. Klaus påpekade också att man var mycket måna om att inget skall gå till spillo och därför även försökte få avsättning för de förbrukade påsarna med kvarvarande ostronskivlingsmycel, som ju visat sig mycket effektivt för att bryta ner kreosot.

Vi fick också veta en del om företaget som sådant, som att chefen var Susanna Langgaard med thailändskt ursprung och buddhistisk livsuppfattning, att 60 % av personalen var invandrare och att man pratade 28 olika språk, att man bara sålde till grossister och mycket mera... Om du vill veta mera kan du besöka deras hemsida.

Ett stort tack till Svampcentrum för ett synnerligen intressant studiebesök!!!

Efter Nyköpingsbesöket gav vi oss av hemåt Linköping igen. Vi stannade till och fikade på ett ställe där vi hoppades att hitta litet murklor men det kändes som att det nog var en smula tidigt.

Lördag -Söndag
8 - 9 maj

Följ med på en resa som ger mer än bara upplevelser. Upplev ett historiskt vildmarksäventyr - Järnbärarna

Resan blev tyvärr inställd på grund av för litet deltagarantal!!

Söndag
16 maj

MURKELUTFLYKT - Kom med och leta vårens läckerhet!

Murkelutflykten samlade många deltagare. Var det kanske annonseringen i Corren i NaturCentrums programannons som lockade så många? Hur som helst var det nitton personer, två hundar och fem bilar som gav sig ut under Eric Svenssons ledning till synnerligen murkelrika marker söder om Rimforsa. Detta var förmodligen den bästa murkelutflykten, som Svampklubben någonsin gjort!! Här kan du titta på några bilder från utflykten, tagna av Lennart Gidholm. Och sen hade vi tur med vädret också :-)

Senast ändrad 2006-12-29 av Magnus Källberg.