Onsdag
16 februari

MEDLEMSKVÄLL

Medlemskvällen var välbesökt och 18 personer hade trotsat det snörika väglaget och begivit sig till NaturCentrum för att delta i medlemskvällen. Eric Svensson inledde med att berätta smått och gott om Svampklubben genom tiderna, om våra fullbokade resor till allsköns platser i Sverige, om vår tidvis ganska skrala ekonomi och annat. Sedan tittade vi på en video från i höstas med Anders Dahlberg från ArtDatabanken som berättade om Svamparnas hemliga liv i TV-serien "Mitt i naturen". Därefter visade Magnus Källberg ett antal diabilder från aktiviteter i Svampklubben från 1986 och framåt: Halland-Skåneresan 1986, Svampfrämjander på Engeltofta 1987, svampodling i Bjälbo 1988, Omberg 1988, S:t Larsparken 1989, svamptavlan i Vidingsjö 1989 och avslutade med en bild på en av de märkligaste svamparna som genom tiderna visats upp i klubben - en Peziza proteana var. sparassoides som Eric och Vuokko Svensson tagit med från en lövskog i England 1990.

Tisdag
22 mars

ÅRSMÖTE i Linköpings Svampklubb och FÖREDRAG OM SVAMPODLING

Årsmöteskvällen var som vanligt välbesökt. Mer än tjugofem medlemmar hade vikt kvällen för svampklubben. Liksom förra året fick vi på grund av tågtider starta med den inbjudna föredragshållaren. I år hade vi det stora nöjet att lyssna till Sven Tuvesson, Tomelilla, som pratade om svampodling. Det var ett mycket intressant föredrag, som täckte olika aspekter av svampodlande, både hur man går till väga för att själv odla svampar och vad som tilldragit sig inom svensk svampodling under de senaste 20 åren.

Sven berättade om odling av de vanligaste svamparna, champinjoner, ostronskivling och shiitake men kom även in på mer ovanliga saker som brunhatt (Stropharia) och stolt fjällskivling. Föredraget illustrerades med många mycket intressanta diabilder från olika svampodlingar, både i kommersiell skala och vackra bilder från hobbyodling bland annat på stockar. Det kändes faktiskt ganska lockande att köpa mycel och preparera stockar enligt den enkla modell som Sven föreslog: såga av en skiva på stockens topp, borra ett antal hål i snittytan, fylla på med mycel, vattna och sedan spika på skivan som ett lock och förvara stocken fuktigt i en plastpåse tills den var genomväxt med vitt mycel. Sedan var det bara att ställa ut den och vänta på att skörda fruktkropparna.

Sven berättade även svensk svampodlings historia, med uppgången som varit för ungefär tjugo år sedan då det startades många svenska odlingar. Svampfrämjandet var aktivt och optimismen stor. Idag finns inte mycket kvar av svensk svampodling. Konkurrensen från Holland har varit alltför stark och det finns mycket få odlare kvar. På ostronskivlingsfronten ser det något ljusare ut eftersom priserna inte har dumpats på samma sätt som för champinjoner, men vad som händer när Polen på allvar börjar göra sig gällande vet man inte. Men det är bara Funginova i Halland som producerar större mängder svensk ostronskivling idag. Sven hänvisade till en artikel i sin egen tidskrift Hortica (nr 10, 2004) där han skrivit om dagsläget för svensk champinjonodling. Ett antal gratisexemplar av Hortica hade Sven med sig och en del annat också i litteraturväg att köpa för den intresserade.

Efter Svens föredrag tog vi en liten paus och fikade med mackor, som Svampklubben bjöd på och som dukats upp av bland andra Ulla Hodges, Vuokko Svensson och Christina Ståhl. Gott och efterlängtat som alltid.

Sedan vidtog ett snabbt och effektivt årsmöte under ledning av Anna-Lena Persson och med Mats Andersson som sekreterare. Efter diverse formalia föredrogs den åtta sidor långa verksamhetsberättelsen. Sedan redogjorde kassören Olle Ståhl för bokslutet och revisorn Sven Lönning för revisionsberättelsen. Ansvarsfrihet följde därpå, en balanserad budget föreslogs och godkändes liksom styrelsens förslag till oförändrad medlemsavgift, låga 60 kronor! Sedan var det val av funktionärer med omval på de flesta posterna och nyval av Ulla Hodges till styrelsen, Maud Flygare till revisorssuppleant och Vuokko Svensson till valberedningen. Anna-Lena redogjorde för vårprogrammets återstående aktiviteter och därefter avslutades mötet.

Torsdag
21 april

LUFTENS KOLDIOXID STYR SVAMPARNA

Kvällens föredragshållare var Petra Fransson, som lagt fram sin avhandling 2001 vid institutionen för skoglig mykologi och patologi vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och sedan forskat vidare bl.a. i Aberdeen. Petra visade sig också vara från Motala, vilket ju var extra glädjande för oss östgötska svampintresserade. Vi var cirka 20 personer, som fick lyssna på ett mycket intressant föredrag om hur mykorrhizabildande svampar påverkas av kol- och näringstillgång. Det var nog premiär för PowerPoint, dvs. bildvisning med dator, i svampklubben och Petras fina bilder kom verkligen väl till sin rätt med NaturCentrums utmärkta dataprojektor.

Petra började med att berätta om mykorrhiza, d.v.s. svamparnas och trädens samarbete, som är till nytta för båda parter. Trädet får hjälp med vatten- och näringsupptag och skyddas mot patogener och svampen får de kolhydrater som den inte själv kan bilda. Cirka 1200 av Sveriges 5000 storsvampar är mykorrhizasvampar. De flesta trädrötter är koloniserade av svamp och detta leder till en enorm förstoring av rötternas yta eftersom mycelets längd är ungefär 100.000 gånger rottrådarnas längd! Under sitt arbete hade Petra undersökt 1000-tals rotspetsar och hade lärt sig att känna igen många svampar, åtminstone till släkte, bara på mycelets utseende. Kremlemycel hade t.ex. ett typiskt prickigt utseende. Artbestämningen gjordes sedan med DNA-teknik.

Sina egna studier hade Petra utfört i en cirka 30 år gammal planterad granskog i Flakaliden i norra Sverige. Försöksskogen var indelad i många små områden som utgjordes dels av opåverkade kontroller och dels av försöksområden som påverkades med olika givor av näring och koldioxid. För att kunna göra försöken med koldioxid var man tvungen att kapsla in hela träden i täta kammare. Det var inga billiga experiment precis...

I försöken hade Petra funnit att 4 års höjning av koldioxidhalten till det dubbla (700 ppm istället för den naturliga 350 ppm) gav lika stor och likartad effekt på svamparna som 15 års "vanlig" skogsgödsling. Det som hände var att det blev stora förändringar i svampflorans artsammansättning, bl.a. blev en del skinnsvampar vanligare.Vissa svamparter påverkades mer och andra mindre och med sofistikerade statistiska metoder kunde olika mönster hos olika svamparter grupperas. Någon generell negativ effekt på svamparna av gödslingen hade inte framkommit i hennes studier, vilket däremot har rapporterats av andra forskare. Den som vill veta mer kan finna information på Internet, lättläst i FaktaSkog eller låna ett exemplar av Petras avhandling, som hon varit vänlig att skänka till vårt bibliotek.

Efter föredraget fanns tillfälle till frågor och diskussion och vi hade åter fått oss till livs något intressant från svamparnas underbara värld.

Inställt:
Lördag
23 april

FÖLJ MED PÅ EN DAGSRESA TILL ALFRED NOBELS KARLSKOGA!

Resan blev tyvärr inställd eftersom deltagarantalet blev alldeles för litet.

Söndag
8 maj

MURKELUTFLYKT - Kom med och leta vårens läckerhet!

Lennart Gidholm rapporterar från murkelutflykten: Efter en solig men torr och kall aprilmånad kom regn och lite värme i maj, men våren var ändå sen och förväntningarna på att hitta mycket murklor var inte stora. Under ledning av klubbens murkelnestor Eric Svensson genomsökte ändå elva tappra entusiaster samma hygge söder om Rimforsa som förra året gav rekordfångster. Utbytet blev som väntat inte så stort, mellan noll och sju-åtta stenmurklor per deltagare, men stämningen var god och alla var nöjda. Skojigt var att en av deltagarna trollade fram ett bestånd av en lite mindre och plattare murkla under det torra fjolårsgräset. Eric bestämde den till öronmurkla, och den hamnade också i murkelkorgen. Utflykten avslutades som vanligt med en trivsam matsäcksstund. Några bilder från utflykten kan du titta på här.