|
|
 |
Aktuell notis STARTSIDAN |
|
|
|
Aktuell notis STARTSIDAN |
Redan de gamla grekerna insåg vikten av bildning. Axel Wallengren sammanfattade detta i sin humoristiska En hvar sin egen professor eller Allt menskligt vetande i sammandrag. Kortfattad encyclopedi af Falstaff, fakir utgiven första gången 1894:
|
Derför läs hvarenda bok. |
Det är måhända för att följa detta råd som mina bokhyllor är översvämmade av svampböcker där en av de senaste är Leif Ryvarden och Ireneia Melos Poroid fungi of Europe med beskrivningar, bilder och teckningar av Europas tickor. När jag bläddrade igenom boken första gången fick jag syn på något som jag kände igen, en oxtungssvamp som liknade den jag såg på en ek några år tidigare. Jag skrev om den svampen i månadsnotisen för september 2016. Då uppfattade jag det som att det var en oxtungssvamp i vardande som höll på att krypa fram ur eken.
Men det var snarare en annan form av oxtungssvamp, den s.k. anamorfen, en asexuell fruktkropp, som inte bildar sporer på sexuell väg. Motsatsen, den sexuella fruktkroppen, kallas teleomorf. Om det finns flera anamorfer av en art kallas de synanamorfer.
Detta är ett fenomen som finns hos flera svamparter och numera har man bestämt att båda formerna ska ha samma vetenskapliga namn. Men i äldre litteratur kan man se det vetenskapliga namnet Confistulina hepatica i motsats till Fistulina hepatica för teleomorfen. Mer om detta kan man läsa i Stellan Sunhedes högintressanta artikel om oxtungssvampen.
2010 års teleomorfa fruktkropp |
Den anamorfa oxtungssvampen anno 2016 |
Svampars livscykler är komplicerade och diverse varianter finns i olika svampgrupper. De vanliga svampar som vi ser i skogen och plockar t.ex. som mat är teleomorfer och anamorfer saknas i deras livscykler.
I de fall anamorfer finns hos storsvamparna är de vanligast bland sporsäckssvamparna och kallas bl.a. även konidiestadium eller imperfekt stadium. Hos cinnobergömmingen, Nectria cinnabarina, finns ofta båda formerna samtidigt på samma pinne. Ett annat exempel är den violetta geléskålen, Ascocoryne sarcoides, där båda formerna också kan finnas tillsammans.
För att fortsätta med Falstaffs uppmaning kommer här J. W. Smitts text om oxtungssvampen från 1863. Våra dagars enheter med kilogram och meter är istället skålpund resp. tum, fot, aln och linier (1 linie = lite mer än 2 mm). Smitt var en av Sveriges rikaste män när det begav sig och han lät ge ut en liten skrift med tillhörande plansch om de förnämsta ätliga och giftiga svamparna i Skandinavien.
2021-05-28 Text och bild: Magnus Källberg