|
|
![]() |
STARTSIDAN |
Vintern håller oss i skrivande stund fortfarande i ett hårt grepp och vintern har väl så här långt känts kallare än vanligt. Det blev alltså till att gräva i förråden efter bilder för att illustrera månadens notis. Den handlar om en mussling som man hittar då och då, oftast på gran eller björk, bävermusslingen, Lentinellus castoreus, där castoreus syftar på just bävern, Castor fiber.
Släktet Lentinellus innehåller några arter till, bl.a. den ovanliga och oftast anisdoftande trattmusslingen, Lentinellus cochleatus.
Bävermusslingen är svår att skilja från den liknande björnmusslingen, Lentinellus ursinus, som oftast växer på lövträd och som är tätt brunborstig på hela hattytan. I Artportalen finns det därför ett kollektivtaxon bävermussling/björnmussling att registrera fynd på. Både i Funga Nordica från 2008 och i den nyare stora danska Fungi of temperate Europe från 2019 pekar man på att de här två arterna uppfattas på olika sätt av olika författare, men jag har hållit mig till uppfattningen hos Ryman-Holmåsens Svampar en fälthandbok även om nu Ryman-Holmåsens bok har åtskilliga år på nacken.
Bävermussling på en granlåga i Ullstämmaskogen
Några karaktärer framgår av bilderna nedan. Det som man inte kan utläsa av bilderna är smaken som är både besk och efter lite tuggande även brännande. Bävermusslingen är alltså ingen matsvamp. Uttrycket att det smakar bäver låter i mina öron klart nedsättande, men i den här korta TikTok-videon framkommer något annat, åtminstone när det gäller bäverkött.
|
Hattytan är slät, lite
strimmig eller rynkig och |
Bävermusslingen saknar fot.
Vid fästpunkten mot veden kan ytan vara |
|||
|
Skivorna är tydligt
grovsågade |
Nyligen tog jag den här bilden på bävermussling på samma granlåga som alla andra bilder, det brunborstiga området har blivit mycket större sedan augusti |
Musslingar är skivlingar, oftast utan fot, som växer på ved. Tidigare har vi skrivit om några andra musslingar, epålettsvamp, stinkmussling, kantarellmussling, björkmussling, öronmussling, korkmussling och vedmussling. De två sistnämnda är dock tickor med musslingslik undersida.
Svampklubbens ordförande Monica Andersson har skrivit ett mycket läsvärt arbete om musslingar som beskriver de flesta musslingarna i vårt land. Det har några år på nacken så en del systematik och vetenskapliga namn kan ha ändrats, men de svenska namnen är oftast mer beständiga.
2026-02-20 Text och bilder: Magnus Källberg